
I helgen åkte jag tåg mot Norrköping för att träffa några vänner. Satte mig på en dubbeldeckare som skulle ta mig direkt. Det rullade på utan några problem. Datorn var med förstås och en redigering var planerad.
SJ har ju numera wifi på nästan alla sina tåg vilket alltid kan vara trevligt men precis som hemma så kräver det en viss disciplin så att tiden ägnas åt skrivande och inte surfande.
Just den här texten som jag skulle redigera låg på ett moln och av den anledningen passade det bra med wifi förstås. Det jag lärt mig tidigare och som jag blev påmind om den här gången var det där att wifin ofta går ner vid station. Då gäller det att inte göra några ändringar utan ta en lite paus annars kan man få göra om allt igen.
Jag kom fram till destinationen och texten var redigerad men inte klar, den behöver byggas på mer. Det tänkte jag göra på vägen hem. Tyvärr gick inte detta lika bra. Inställda tåg och lång väntetid i en full vänthall där det naturligtvis inte fanns någon plats att sitta på. Sen ombord på ett annat tåg där det inte heller fanns några sittplatser.
Att stå och skriva funkar inte så bra. När jag väl bytte i Stockholm och lyckades få en plats på nästa tåg var orken för att vara kreativ borta. Jag öppnade texten, såg på den och stängde ner. Det gick inte. Hade jag skrivit om tåg, tågkaos och väntande, tålmodiga människor hade jag haft betydligt mycket mer att skriva om. Tills jag gör det får jag helt enkelt samla det i minnet.
Vad tråkigt att höra. Jag gillar verkligen att skriva på tåg. Det är något med tågresor som ger mig den där kreativiteten. Numera försöker jag alltid åka i tyst avdelning om det går.
Jag förstår din frustration när man har planerat att skriva och inte ens får en sittplats. Fy.
Tänk om man kunde ställa om sig, precis som du beskrev, och skriva något om den där tågresan istället. Då kanske det är perfekt att skriva stående. Den texten skulle ju kunna få plats i en kommande bok. Men jag kan inte heller ställa om så snabbt. Tyvärr.
Hoppas du får andra bättre tågresor. Jag hörde om en pensionär som hade årskort på SJ. Han ägnade sina dagar att att åka tåg över hela Sverige. Jag har tänkt att det kanske vore något för mig. Men efter ditt inlägg och efter att min kompis fick sitta på golvet från Stockholm till Göteborg för några veckor sedan har jag fått mig en tankeställare. Kanske inte årskort ändå.
Ha ha vilken härlig pensionär. Jag man får väl helt enkelt se till att ha lite koll på var det
är strul och undvika det. Om det nu går 😉 Är man inte på väg mot något speciellt håll kanske det inte spelar någon roll vilket tåg man tar och då borde det nog funka. Kanske. Jag har åkt mycket tåg annars och det brukar gå riktigt bra att skriva. Men som sagt, nu gick det tyvärr inte.