#blogg52,  Skrivande

Sommaren är het

Och i Sverige brinner det på flera olika ställen nu.

Jag säger inte att jag inte minns när vi senast hade en sådan här sommar, för jag minns sommaren 2014. Det var året då jag började pendla med tåg till en arbetsplats 12 mil bort.

Det nya jobbet började en vecka i maj och redan andra dagen hade ett godståg bromsat så att gnistor uppstått och skogen börjat brinna. Trött och hungrig kom jag hem först framåt nio – halv tio varje kväll. Som ny på jobbet kunde jag inte arbeta hemifrån utan behövde vara på plats.

När alla gick på semester arbetade jag.

Det verkade som om fläktsystemet på kontoret också tagit semester så jag packade ihop mina saker och åkte upp till stugan. Ute var det 30 grader och inomhus 28. När tankarna började kännas som seg kola gick jag ut och hällde en hink vatten över huvudet och emellanåt satt jag i hängstolen och bara andades. Någon bil hade jag inte så om jag skulle ta mig till ett bad fick jag cykla. Det gjorde jag. Nerförsbacka dit och ett skönt svalkande bad och sedan uppförsbacke hem och nedkylning med hink när jag väl var framme.

En av de sista dagarna innan jag lämnade Borlänge blev himlen mörk och svarta flagor singlade ner genom luften. Rökdoften och spår från den stora branden i Västmanland la sig över stad och bilar.

Jag minns också sommaren 1994

Sista helgen i juni flyttade jag till egen lägenhet. Det var fruktansvärt varmt och huvudvärken stegrade sig allt mer efter som jag packade in mina flyttlådor i bilen och de saker som en desperat och försmådd man slängde ut på gräsmattan. I den svalkande sommarnatten packade jag sedan upp en sak i taget och njöt av friheten och vetskapen om att mitt helvete var över.

Den sommaren hade jag några veckors semester nere i Småland och satt vid sjön tillsammans med flera av mina släktingar som tagit sin tillflykt ner till oss. Av en händelse hade en brygga kommit flytandes och lagt sig på tvären bredvid vår lilla strand. Den blev ett perfekt tillhåll för besökare med fikakorgar och behov av att doppa fötterna i sjön. Alla minns det som ”sommaren då alla var där”.

I Trollhättan rasade Kobergsbranden som de året blev klassat som årets största brand.

Det fläktar lite smått

Och det är skönt där jag sitter i skuggan och skriver. I flera dagar har jag försökt att sitta under ett parasoll på trätrallen med bord, stol och vattenflaska, men det har inte fungerat. Idag passar jag på att sitt i hängstolen innan solen hittat dit och med datorn i knät. Dagar som dessa är skugga det enda som fungerar och jag är glad över att ha en trädgård som erbjuder flera olika alternativ.

Några mil från mig rasar en av flera bränder sen några dagar tillbaka och medan jag njuter av en ljummen fläkt ser jag i mitt inre hur brandmän bekymrat ser sig omkring och undrar vilken väg elden nu kan få för sig att ta. Än har jag inte känt brandröken eller sett flagor falla ner men jag känner tydligt att något ligger i luften och jag hör hur marken blir allt torrare för varje dag.

I diket exploderar lupinernas frökapslar och i skogen knakar det när torra grenar släpper taget. Trastarna äter upp blåbären på baksidan och festar på hallon och jag tänker att det bjuder jag på i år.

Nätterna här i Pepparkakshuset är oftast lite fuktiga och det är nog tack vare dem som blommor och gräs fortfarande klarar sig ganska bra. I gräsmattan har små gula blommor letat sig upp till fjärilarnas glädje och jag bestämmer mig för att låta gräsklipparen stå kvar där den står.

Brinner det upp eller ner

Det är så lätt att glömma bort hur mycket vatten kroppen behöver dagar som dessa (här kan du med vattenkalkylatorn kolla ditt behov). Att ligga i en sjö eller en pool räcker inte, vattnet måste komma innanför också. Igår blev det för lite och det gjorde mig både kraftlös, irriterad och sedan en dålig natt.

I Idag sitter jag med en flaska vatten framför mig och funderar på om det brinner upp eller ner och vad skillnaden är. Jag är alltid lika osäker på vilket jag ska använda mig av och tar därför gärna expertisen till hjälp. Som med allt annat så kan jag ändå konstatera att det viktigaste är att vara konsekvent. Skriver du en längre text (novell, berättelse, manus) så måste du bestämma dig för antingen det ena eller det andra och kanske gärna göra en notis någonstans om vilket val du gjort så att du inte glömmer.

Så här säger några experter:

Institutet för språk och folkminnen svarar så här:

Uttrycken betyder i grunden detsamma: ’förtäras av eld’.
Men en liten aspektskillnad finns ofta. Brinna upp fokuserar lite mer på att något tar slut. Brinna ner (eller ned) ger mer en fysisk bild av att något brinner ner till grunden. Typiska exempel är: hela boksamlingen brann upp och huset brann ned till grunden.

Och språkbruk skriver så här:

Brinna ner och brinna upp betyder i princip samma sak. I vissa sammanhang är de också utbytbara. Man kan till exempel både säga att ett hus brinner ner och att ett hus brinner upp. I många fall är antingen det ena eller det andra uttrycket att föredra. I allmänhet säger man väl till exempel att en stad brinner ner och att ett ljus brinner ner, men att någons ägodelar brinner upp. I uttrycket brinna ner till grunden kan bara brinna ner användas. Där uppfattar man tydligt en nedåtgående rörelse.

En försiktig tolkning är att fokus i vissa fall ligger mer på själva brinnandet, på processen, om man säger brinna ner och mer på resultatet om man säger brinna upp. Det innebär att en viss tidsaspekt kan förknippas med brinna ner. Man kan säga att någonting sakta brinner ner men knappast att någonting sakta brinner upp.

Vad använder du?

Jag kan som sagt bli osäker och pendla i min användning men jag tror att jag oftare använder uttrycket brann upp. Hur gör du, brinner det upp eller ner i dina berättelser?

Intressanta länkar om brand:

SkogsSverige skriver om skogsbrand

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om skogsbrand

SVT Nyheter om hur du skyddar dig vid en skogsbrand

 

4 kommentarer

  • John Nixon

    Jag läser din beskrivning av värmen med stor igenkännande! Här på västkusten har vi åtminstone haft havsbris några dagar. Också, som ena sidan av lägenheten brukar vara i skuggan medan de andra baka, två öppna fönster brukar skapa en korsdrag.

    Jag hörde en journalist på radion säga att detta var den varmaste sommar sedan 1998. Jag vet inte. Jag kommer inte ihåg så mycket av sommaren 1998 – inte ett bra år för mig i allmänhet. Det var intressant att höra dina minnen av andra långa varma somrar.

    Det där om att brinna upp eller brinna ner har vi också på engelska. Jag skulle ha valt ”burn down” för strukturer eller föremål där det är möjligt att se flammorna äter sig ner, eller när en byggnad kollapsar. Men medan jag skrev den meningen tänkte jag på den fruktansvärda elden i London förra året när Grenfell Tower brann. Jag är inte säker på vad jag skulle använda där. Byggnaden brann men flammorna klättrade uppenbarligen _upp_ sidorna, (i nyhetsfilmerna). Strukturen står fortfarande, så den brann inte ner. De människor som förlorade sina liv brann upp och alla ägodelar som människor förlorade brann upp. Säkert. Men tornet brann varken upp eller ner. Kanske ska man säger att det brann ut?

    • Anna Hellqvist

      Javisst är det svårt det där. Först tycker man att det är så självklart men sen när man väl börjar prata om det, eller skriva, så kommer tankarna. Brinner det upp eller är det ner? Jag ser precis som du en bild framför mig där lågorna går nerifrån och upp eller tvärtom. Tänkte också på den där fruktansvärda branden i London förra året, så tragisk och även om den inte har samma storlek som den i Sverige nu så var det människor som dog där och det är alltid mycket värre än det materiella. Saker kan vi alltid ersätta, men inte människor även om det är mycket sorg med i det här också då det är en ekonomisk tragik och mycket minnen som går upp (inte ner) i rök.

  • Kim M Kimselius

    Ja, det är hemskt med de här bränderna. Jag älskar sol och värme och har njutit ända sedan värmen kom. Vi hade t.ex. snö ända till mitten av april… Därefter kom värmen och har stannat sedan dess.
    Jag njuter fortfarande, men jag lider med djuren, med grannarna vars åkrar och ängar är lika bruna och knastertorra som min gräsmatta. För en gång skull har jag lyckats måla hela staketet, rätt långt, under samma sommar, utan att det har regnat på det. Många saker att glädjas åt här i mitt paradis, men när jag tittar utanför staketet ser det värre ut.
    Kram Kim

    • Anna Hellqvist

      Jo det är ju med blandade känslor man ser på en sån här sommar. Varmt och härligt då färgen torkar fortare än annars och man badar mer än någonsin. Samtidigt så får jag lite svårt att samla tankarna och sömnen blir en aning lidandes. Mest lider jag som du med bönder, djur och nu alla dessa människor som måste evakueras och lämna sina hem. Hur ska man kunna prioritera vad man ska ta med sig?
      Kram Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

By continuing to use the site, you agree to the use of cookies. more information

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close