Idag har jag tagit en tur till Uppsala för att möta upp en vän som kommer från Stockholm. Hon kommer inte förrän i kväll men jag åkte redan till lunch. Dels för att hinna träffa min son men också för att ta mig tid att sitta ner och skriva i en miljö som inte är hemma.
På väg mot lunchen vandrade min blick runt för att notera ett lämpligt fik. På andra sidan från stationen fanns ett fik med gratis wifi … noterat! Och var låg den där fikat som jag satt på sist? Fast, hur var det med eluttag där, jag skulle behöva koppla in datorn i väggen om jag blir sittandes länge.
Till lunchen kom också min lillebror som håller till på universitetet. Han påminde mig om det där med intressanta föreläsningar och ja, jag vet ju det men hade helt glömt bort att det finns öppna föreläsningar. Det finns på alla högskolor och universitet. Att gå och lyssna på en föreläsning bara av intresse och inte för att du ska tenta av eller liknande sedan är super för din utveckling. Kravlöst och bara väldigt intressant. Är den inte intressant har man alltid valet att gå. Så mitt tips är att gå in på din närmaste högskola eller universitets hemsida och kolla kalendariet. Det kan finnas guldkorn där. För ditt intresse, ditt skrivande och research.
Men det var inte där jag hamnade efter lunch. Nej, istället blev jag tipsad om ett fantastiskt kafé – Kafferummet Storken. Jag höll på att missa det och fick stå en stund och verkligen se efter. Det ligger nämligen i ett hörn av stora torget. Gå in genom dörren och en trappa upp så möts du av en fantastisk inspirerande miljö. En blandning av framför allt gammalt, på väggarna och med inredningen. Det ger lite känslan av att fika hemma hos en farmor eller gammal faster.
En kaffelatte, ett nytt dokument på datorn och öron som lyssnar på sorlet och diskussionerna. Inspirerande på så många sätt. Den som skriver får använda sina sinnen och tjuvlyssna, ta in dofterna, känna vindpusten när ett sällskap går förbi. Vara lite av en socialantropolog helt enkelt.
Har jag berättat om det? Att jag läste socialantropologi på högskolan och insåg att jag varit det i hela mitt liv. Och att jag sen när jag verkligen började skriva aktivt insåg att det ingår i författarskapet. Mer om det en annan gång. Nu ska jag studera min omgivning.
En annan fri inspirationskälla (tillsammans med universitetsföreläsningar) är rättssalen. Så länge fallet är inte en som väcker uppmärksamhet av nationella medier eller hålls bakom stängda dörrar.
Men åh vilken bra idé! Det har jag aldrig testat men måste förstås. Ska kolla om det finns någon förteckning över vilka mål som går upp och se om det är något som skulle passa. Så himla intressant och som du säger – inspirerande! Tack för det John!
Massa guldkorn i Lund, önskar man haft mer tid!
Man skulle kunna ha det som ett mål – att söka upp ett fik i månaden (eller allra helst i veckan)
Låter som en härlig plats. Hoppas du fick mycket skrivet. Tack för alla bra tips.
Kram Kim 🙂
Tack Kim! Jag fick riktigt mycket skrivet och skulle gärna suttit kvar ett tag till. Är så nöjd. Dit åker jag igen!
Tack för tipset. Jag gillar verkligen Uppsala men jag har aldrig varit på Storken. Jag trodde att du skulle hamna på Linnékonditoriet. Där skulle jag kunna sitta länge och skriva.
Att sitta på fik och skriva är verkligen inspirerande.
Och tack för tipset med föreläsningar. Jag har aldrig tänkt på att man bara kan slinka in sådär inkognito.
Linnekonditoriet, det kanske är värt att testas. Annars hörde jag talas om fågelsången som lät intressant. Det får bli många turer till Uppsala.
Ja, om man (jag) orkade ta sig (mig) ut och orkade släpa med sig (mig) datorn (som är ganska tung) så tycker jag att det är mysigt att sitta och skriva på ett fikaställe.
Nu ska ju jag anordna ett skrivcafé i Studiefrämjandets lokaler på onsdagskvällar, så där kanske jag får mitt lystmäte mättat.
Nej, jag visste inte att du läst socialantropologi ;-).
Ha ha jo det är mycket jag har gjort. Men mycket kvar.