Har du också en liten j-kel på axeln?

Jag undrar när den där typen satte sig där på min ena axel. Ni vet, den där typen som sitter och viskar dumheter i mitt öra och får mig att känna mig värdelös. Den där typen som får mig oroa mig över resultaten redan innan jag börjat och som säger att det här kommer aldrig att gå. Den typen.

Det finns dagar och det finns andra dagar. Andra dagar slår jag dövörat till och skakar brutalt av typen från min axel och om typen hänger sig kvar ignorera jag den så gott jag kan. Det är dagar då jag känner mig stark och övertygad om att jag kan allt. Sådana dagar tycker jag om.

Men så är det de där dagarna då garden, lusten och tålamodet är betydligt lägre. Sådana dagar går orden rakt in och träffar mitt i prick. De dagarna sitter typen där nöjd med sig själv och över sin illgärning. Mindre nöjd är jag.

Det är då jag behöver läsa böcker som ”Kreativitet utan flum” där jag blev brutalt tillrättavisad i kapitel 13 – Hur du kommer loss när du fastnar. Jag kan lika gärna dela med mig till dig också (och så kan jag påminna mig själv samtidigt) av vad Stefan skriver:

Plötsligt tror du att du inte har generna, familjehistorien, intelligensen eller utbildning nog att vara kreativ. Du lyssnar till din inre röst när den säger att du inte är kreativ. Du spelar säkert. Om du har eget företag, så försöker du undvika att laga det som är trasigt. Om du jobbar för någon annan, så påminner du dig själv om att du inte har betalt för att komma med idéer. Lösning: Ta dig själv i hampan och se kreativitet för vad den är: Kunskap parad med en ny synvinkel. Klart slut.

Att jag är mitt största hinder vet jag sen länge. Det är jag själv som sätter upp de där murarna, de där dagarna då jag inte är lika stark. Men det är också jag som måste ta ner dem och ge mig själv den boost som jag behöver.

Ett tips är att stanna upp och tänka tillbaka. Vad har jag gjort tidigare? För visst finns det gott om tillfällen då jag har lyckats. Hur kändes det? Att gå tillbaka till den där stunden och känslan jag hade är precis just det jag behöver.

Många gånger kan även praktiskt handlande vara det som ger mig en boost. Alltså sådant som att gå ut i trädgården och vara kreativ eller varför inte måla om ett rum. Själv håller jag just nu på att skapa en vinkällare och efter hand som den börjar bli klar växer känslan av att lyckas. För ibland är det just så jag måste göra för att komma igång, jag byter verktyg och har kul, lämnar datorn och gör något annat kreativt. Det är då det lossnar.