Det finns sådant som kan göra mig fullständigt galen. Framför allt när jag arbetar mot klockan. Många gånger heter problemet Word och har med någon av dess funktioner att göra.
När jag började skriva på dator en gång i tiden, ungefär då på dinosauriernas tid då en dator kunde kosta minst 20 000kr och var relativt stor, då skrev jag i ett program som hette DW4. Ett program som på många sätt och vis var väldigt bra faktiskt och där framför allt den som skrev fick lära sig snabbkommandon. Sen kom Word och med den musen och alla musarmar. Det var som om folk plötsligt glömde bort eller inte ville lära sig alla dessa bra kommandon som finns och med det en sämre hälsa. Sen kom ännu fler funktioner och det byggs fortfarande på med mer och nytt och tycks bli än svårare att hitta hjälpen för varje uppdatering. Allt för att vi inte ska bli alltför trygga i vårt arbetsredskap.
Om det var något jag lärde mig under min utbildning i bildproduktion så var det att använda snabbkommandon. Den som jobbar med datorn varje dag måste använda sig av detta och det har jag även tagit med i mitt skrivande. Jag undviker musen så mycket jag kan, använder helst rullmus om det skulle behövas och i övrigt snabbkommandon. Nog om det.
Just nu håller jag på att redigera ett manus som ska vara inne i morgon och där en av de saker som jag måste korrigera är det här med pratminus – alltså långa tankestreck. Som det såg ut tidigare i dag så hade jag ett vanligt bindestreck som i mitt word görs om till en punktlista. Inte alls vad jag vill ha förstås och ännu mindre vad min lärare tycker är okej. Slarv av mig, jag vet men jag hade glömt att korrigera. Peace of cake tänker jag, det finns ju kortkommandon för detta.
Det finns ju kortkommandon för detta! Hallå, Wooord! Det är nu det uppstår, problemet, att word och jag inte kommunicerar. Det finns några olika saker som man kan prova så som att skriva två bindestreck (-) och då förstår Word att du menar ett långt talstreck. Det går även att testa att trycka ctrl + ett minustecken alternativt alt+ctrl+ ett minustecken. Inget av detta fungerar på min dator. Jag går in i inställningar gång på gång bara för att se att där är allt inställt som det ska för ett kommando. Men icke sa nicke, word vägrar lyda order. Efter att ha ägnat alldeles för lång tid åt detta bestämmer jag mig helt sonika för att jag inte tänker använda pratminus, jag tänker använda citattecken.
Bra, eller? Ja bra är det kanske men det går inte att bara byta rakt över för när jag börjar använda mig av citattecken istället är det lite andra regler som kommer in. Det är regler som var till exempel en punkt ska placeras någonstans och om kommatecken ska stå framför, efter eller inte alls osv.
– Inte fullt så lätt alla gånger, sa hon.
”Inte fullt så lätt alla gånger”, sa hon.
– Hur lätt är det? frågade hon
”Hur lätt är det?” frågade hon
– Men, sa hon, det är väl inga problem?
”Men”, sa hon, ”det är väl inga problem?”
”Men snälla du”, sa hon. ”Det är inga problem.”
Jag ska ärligt talat säga att det är det sista exemplet som ger mig mest bekymmer och jag vet inte ens nu i skrivande stund om jag verkligen fått till det rätt. Trots alla böcker jag djupdykt i och alla webbsidor jag lusläst.
— Så kommentera gärna och kom med bra exempel, sa Anna.
Det här är något jag har tampats med gång på gång och jag inser att jag kanske borde ha skrivit min uppsats om detta. För jag måste hela tiden kolla upp det, igen och igen. Dock ska sägas att jag inte är helt ensam om bekymret och det är ju en tröst.
Ett bra tips är att ta fram första bästa bok och studera där hur författaren gått tillväga. Ta sen nästa bok och studera även den. Läs och känn efter vad du trivs bäst med när du läser och låt det avgöra vilket val du sen gör när du själv skriver.
Och du, man får ändra sig. Bara för att du gjort på ett sätt en gång betyder det inte att du måste hålla dig till det nästa gång. Även om det nog skulle vara önskvärt eftersom det här är en del av ditt sätt att skriva. Viktigast är dock att det känns bra just för dig.
Word är ett godawful program, och har blivit värre under de senaste 10 åren med varje ny version Microsoft har släppt. Jag är tvungen att använda den senaste versionen på en av de platser som jag arbetar och jag hatar det. När jag arbetar för mig själv föredrar jag att använda rtf (Wordpad / Word v2), som har de flesta av de saker som jag finner jag behöver. Eftersom jag dikterar längre texter – mitt sätt att undvika att använda musen för mycket – och översatt texter, kan jag diktera ”dash” eller ”open quotes” som kommando. (Jag jobbar på engelska.) När den dagen kommer att sätta min roman för egenpublicering, planerar jag att använda InDesign, som jag lär mig (långsamt) att använda.
Jag har använt open office de sista åren men upptäckte att det blev problem när jag skulle ge respons på kursen i kreativt skrivande. Alla mina kommentarer hoppade runt och även när jag skulle öppna dokument där andra skulle ge mig respons. Det är enda anledningen till att jag skaffade word.
Jag försöker ha en så klar gräns som möjligt mellan textskrivande och textformatering. Det hjälper en del, även med word 🙂 Då jag är norsk och inte har tagit del av någon som helst svenskundervisning så är jag pyttelite beroende av Words stavkontroll och (inte helt sopiga) grammatikkontroll. Words ”hjälpsamhet” är vidrig. Automatiska punktlistor när man vill använda talstreck etc. Tabeller? Kill me now.
Skit i formateringen. Så långt det går. Färga inte din text med massor av formateringsdravvel, så blir det enklare att göra en bra och presenterbar version av den när det kommer till skott.
…åsså är det ju det att jag har en blind spot vad angår skillnaden på Mogren (skidåkaren) och Lindgren (författaren)… 🙂
— ja det är inte alltid så lätt att veta skillnaden, sa Anna skrattande.
Fina resurser, tackar! Själv håller jag mig till citationstecken – tycker av någon anledning att att pratminus (förutom att vara tangentbordsmässigt svåråtkomliga) är lite för lite flexibla.
Det finns ju vissa som inte använder vare sig pratminus eller citationstecken – Torgny Mogrens ”Ljuset” är ett bra exempel.
Jag började med citationstecken, tycker det är snyggast. Men så blev jag så förvirrad av alla regler hit och dit och hittade inte bra hjälp någonstans. Trodde att pratminus skulle rädda mig liksom. Men så gick det med det.
Ett problem du inte är ensam om, man blir vansinnig av denna kamp mot datorn. Tack för att du delar med dig av länkarna!
Eller hur! Man kunde ju tycka att ett program som utvecklas borde bli bättre och mer användarvänligt men så är det inte. Till och med wordpress förstår att två – blir ett långt —
Kortkommandon är annars något man ska lära sig så mycket man kan om. För att underlätta livet och hälsan. De jag använder mest är ctrl + Z = ångra, ctrl + C = kopiera, ctrl + V = klistra in, ctrl + X = klipp ut