Jag brukar ge mig själv ett årslöfte, eller sätta ett tema på året skulle man också kunna säga. Temat för det här året är TID och temat i sig innebär lite olika saker. Bland annat handlar TID om att ge mig själv små stunder av det jag behöver.
Efter juldagarna behövde jag verkligen lite ledighet. Inte för att det varit jul utan för att jag jobbat utan någon semester sen maj och att jobbet i slutet av året blev mer och mer intensivt.
Två veckor till Florida var ett underbart och välbehövt avbrott för att ladda batterierna.
En annan av de saker jag behöver och längtar efter är att skriva mer men också att få känna att jag hinner avsluta. Därför bestämde jag mig för att skriva fler noveller och igår kom jag äntligen igång.
Jag satte mig på tåget redan 6:09. Plockade upp min termosmugg med kaffe och min Ipad. Den här morgonen bestämde jag mig för att inte öppna arbetsdatorn. Istället öppnade jag wordappen och ett tomt dokument.
Jag har haft en historia som dök upp häromdagen och som sedan vuxit i mina tankar. Först grunden med den första karaktären, sen dök det upp två karaktärer till. När jag sedan börjar skriva inser jag väldigt fort att det som funnits i mina tankar verkligen bara är basic men det är en början och ju mer jag skriver desto mer får historien liv.
Och när jag väl var igång försvann tiden. Fick ett brutalt uppvaknande när vi rullade in på stationen där jag skulle gå av. Just då hade jag gärna åkt en bra bit till. Istället fick jag fortsätta skriva på vägen hem och samma sak hände med tiden. På promenaden på väg hem från stationen fortsatte historien trots att jag inte hade möjlighet att skriva.
Inte heller i dag har jag hunnit skriva fortsättningen, men det kommer.
Än har inte min historia fått ett namn, men det lutar åt ”April” och när jag ändå är igång så dök delar av en annan historia upp, en historia som hämtar inspiration från stranden i Florida.
Pingback: Det här med att skriva noveller - Anna Hellqvist
Låter som ett härligt löfte till sig själv. Noveller är ett perfekt sätt att få ur sig ord, när tiden inte riktigt räcker till för en hel bok.
Fortsätt skriv!
Kram Kim 🙂
Tack Kim! Det ska jag göra. Blir så glad när jag börjar och märker att det bara flödar ur mig. Trots att jag legat i träda några månader.
Som skrivande människa har man aldrig tråkigt på tåg! Igår filade jag på en barnbok på vägen till och från Lund, det hade inte alls varit liga lätt att göra om jag kört. Heja Skånetrafiken!
Ha ha ja det där att jobba på tåg är riktigt bra. Men tyvärr har jag upptäckt att det finns vissa tåg som funkar bättre och vissa sämre. Tåg i Bergslagen från Gävle mot Mjölby är fantastiskt behagligt och bra att jobba på.Vi kanske skulle studera det där lite mer och skriva en handbok om vilka tåg som är bäst att jobba på 🙂