Har du hört talas om en hiss-pitch? En pitch är en kort presentation av din idé, manus eller liknande.
Varför man säger hiss-pitch är helt enkelt för att du ska förstå hur kort (eller lång) tid du har på dig för din presentation.
Tänk dig att du har en idé och kliver in i en hiss där du upptäcker att just den personen som skulle kunna hjälpa dig att förverkliga din dröm står där. Du har bara just den lilla stund det tar att åka till våningen där han ska gå av för att få honom intresserad. Det finns inte mer tid. Inte just då.
Första intrycket är det viktigaste och då gäller det att göra ett bra intryck. Ett bra intryck gör du inte genom en timmes lång utläggning, den gör du de första minuterna av den timmen.
Det behöver inte vara ett manus till en bok eller film som ska presenteras, det kan vara ett musikstycke, ett konstverk, ett projekt som du behöver pengar till eller varför inte en jobbintervju.
Inför begravningen som jag var på idag kände jag att jag ville förbereda ett tal. Tal ska inte heller vara långa, de ska inte innehålla för mycket utan rensa och plocka fram det som är viktigast, det som kan representera mycket mer. För vem kan väl inte hålla med om att ett tal på tre-fyra minuter blir mer uppskattat än ett tal som pågår det fyrdubbla. Så även där kan man faktiskt tänka på det här med pitch.
I veckan kom en utmaning om att få tre minuter på scen. Min första tanke var – javisst! men sen blev jag lite osäker. Vad vill jag ha sagt? Ska jag presentera mig? eller mitt manus? Kan jag slå ihop båda delarna på nåt sätt. Jag har inte bestämt mig än om jag ska anta utmaningen. Just nu har min utmaning varit en begravning och ett tal. Det var utmattande, på flera olika sätt, men jag är nöjd med min insats som jag gjorde för en älskad farmor.
Och det är det jag vet, att om jag förbereder mig och antar den utmaning en pitch, ett tal eller några minuter på scenen kan ge, då innebär det alltid en seger på ett eller annat sätt. Om så bara känslan av att ha klarat av det.
Tycker du att tre minuter är lite? Försök att hålla andan i tre minuter. Då märker du snart hur mycket tid det är. Eller ställ en klockan och se hur mycket du hinner innan den ringer.
Vem skulle du vilja bli instängd i en hiss med och vad skulle du vilja pitcha?
Pitch på Wikipedia
Pingback: Så spännande att se en bok växa fram - Anna Hellqvist
Har jobbat mycket med en hiss-pitch för min fotobok, Dager i mitt Göteborg, de senaste veckorna. Rådet jag fått var: 200 ord. Alldeles för kort, tyckte jag – men icke! Det funkade och hjälpte mig att fokusera mina idéer.
Ah! 200 ord låter också som en bra riktlinje. Jag brukar tänka mig en presentation på baksidan av en bok. Det blir inte långt men det ska göra läsaren nyfiken.