Medveten närvaro eller det som man även kallar för mindfullness kan du även använda i ditt skrivande.
Alla som skriver håller nog med mig om att de har en annan närvaro än gemene man. Sinnena finns med hela tiden och iakttar, registrerar, samlar på sig händelser, ord, uttryck, ja allt som kan vara användbart i skrivprocessen.
Men även om vi gör det hela tiden så är det en bra övning att göra det extra medvetet. Ett sätt kan vara att sätta dig ner med papper och penna, ställa klockan på femton minuter och sen skriva ner allt du ser, hör och känner. Gör det där du är, gå ut och sätt dig på en bänk, på ett café, på stationen, i en provhytt. Bara du sätter gränserna för var du kan skriva.
Ibland har vi inte tid att sätta oss det där minuterna. Även om det faktiskt bara handlar om femton minuter. Då kan du ändå göra övningen genom att låta medvetandet vara med dig istället. Om du till exempel arbetar som hårfrisörska, gör dig då medveten över hur dina händer rör sig över din kunds hår, känslan av håret som du drar genom fingrarna, kammen som rör sig från hjässans topp ner över skallbenet. Saxen som klipper stråna som faller ner mot golvet. Ljudet när saxen slår ihop, fötter som rör sig över golvet osv.
Är du ute och reser passa på att vara extra medveten i närvaron och registrera allt det du hör och ser. Människorna på tåget, flyget, bussen. Prassel från påsar, mobiltelefoner som ringer, någon som hostar, suckar, gäspar. Tåget som kränger, hatthyllan som knakar, dörrar som inte går upp. Och var medveten om varje rörelse du gör där du är. Detta är nästan viktigare än att se vad andra gör. Jag tror du förstår.
Du orkar inte göra det här en hel dag men en del av din dag och ju oftare du gör det desto mer medveten kommer du att bli. Repetera gärna dina handlingar inom dig så blir det lättare att skriva ner det senare när du har tid. Helst redan samma kväll.
Det här kommer sedan väl till pass när du behöver stöd för din gestaltning i texten. För gestaltning handlar om just det att beskriva och låta läsaren vara delaktig i det som händer och inte få det bara berättat för sig. Att få känslorna berättade istället för att få vara delaktig gör att dina läsare ganska snart tycker att det är tråkigt. Dina läsare vill vara en del av din historia och inte enbart en betraktare på avstånd.