Det finns författare som aldrig gått en enda skrivarkurs. Det betyder inte att de skriver sämre än den som gått kurs, inte alls. Däremot så betyder det säkert att de skriver väldigt mycket, väldigt ofta och lär sig en hel del under tiden genom med och motgångar. Att gå på skrivkurs betyder förstås inte att man på något sätt slipper ifrån det där. Inte alls. Däremot så kan en kurs göra att man utvecklas på ett annat sätt och gör många av misstagen på kursen istället. Det kan helt enkelt innebära att man får bättre kvalitet på den text som lämnas in till ett förlag första gången och på så sätt öka chansen till utgivning.
För min del så innebär också en skrivkurs framför allt inspiration. För det finns inget som är så inspirerande för mig som att vara tillsammans med andra skrivande.
Vilken kurs ska man gå då?
Det är faktiskt upp till var och en, helt enkelt individuellt. Det som passar en kanske inte passar nån annan. Ibland kan det vara livssituationen som avgör, alltså helt enkelt hur mycket tid man har att avsätta.
Jag valde att läsa kreativt skrivande på universitetet. Inte för att jag behövde poängen, jag hade ju redan en fil kand i bildproduktion, utan för att jag ville ha den nivån. Universitet ställer krav på mig, men det var nog också det jag behövde. Jag brukar säga att det är lite som att göra ett träningspass – visst kan jag göra det hemma i vardagsrummet med en instruktionsvideo, men jag skulle troligtvis inte anstränga mig speciellt mycket. Det jag behöver är någon som säger till mig vad jag ska göra och som kräver att jag gör det – som ledaren på Friskis & Svettis. Ja ni vet nog vad jag menar.
Kursen jag valde var på distans och på halvfart eftersom jag inte hade möjlighet att läsa på heltid utan behövde arbeta samtidigt. Det var under den tiden som jag lärde mig att skriva på tåg. Att pendla med tåg varje dag var helt enkelt min räddning och det som gjorde att jag höll disciplinen. Hade jag fått skriva på det manus jag påbörjade under B-kursen även under C-kursen så hade det varit klart för länge sen. Å andra sidan så var inte syftet med kursen att skriva en bok.
Det finns förstås både för- och nackdelar
Fördelen med att påbörja ett manus under kursen på universitetet var förstås att jag fick en hel del respons och feedback. Nackdelen var att jag gång på gång var tvungen att stanna upp i mitt skrivande och bearbeta texten för att lämna in. Misstaget att inte arbeta tillräckligt med sin text innan inlämning gör man bara en gång. Den kritiken sved och gjorde riktigt ont. Men det här var inte alls bra eftersom jag tror på att man ska skriva, rakt av, all text och sen bearbeta den. Det har också gjort att jag fortfarande kan ha problem med det här när jag skriver och stannar upp för att granska min text när jag istället borde skriva.
Hur som helst så ångrar jag förstås inte en sekund att jag kämpade mig igenom dessa studier. Med heltidsjobb samtidigt. Och så den där lilla detaljen att jag läste två C-kurser. Visserligen på halvtid men två på halvtid blir väl …. hmmm … heltid. Men, jag gjorde det!
Sista tillfället då vi sågs på Linnéuniversitetet kommer att följa med mig resten av mitt liv tror jag. För där satt vår lärare som varit hård, granskande och definitivt inte låtit något rinna mellan fingrarna, med ett mycket stolt uttryck i ansiktet. Ja, han var verkligen stolt över oss och det mina vänner betyder enormt mycket i stunder då jag tvivlar på mig själv. Nu är ni författare sa han stolt och ja, han om någon vet vad en författare är.
Det finns andra många bra skrivarkurser
Naturligtvis passar det inte alla att gå en kurs på universitetet men att gå en kurs i skrivande, helg eller vecka, tror jag passar alla. Det finns en hel del om du letar och framför allt så finns variationer på dessa så det kan vara värt att se sig om efter någon som passar just dig.
Jag gick till exempel en veckas kurs på Bollnäs folkhögskola på min semester för två år sedan. Den var tuff, det ska säga, och jag behövde den inte för att lära mig skriva utan för att få inspiration till mitt skrivande. Med alldeles för mycket på jobbet hade jag tappat bort orken, lusten och inspirationen för mitt skrivande så den här passade mig perfekt.
Det finns sommarkurser i skrivande
Och jag tänkte tipsa dig om två som jag tror mycket på:
- Om du läst Kim Kimselius bok Att hitta glädje i skrivande så tror jag nog att du inte tvivlar en sekund på att en kurs med henne är både upplyftande, rolig och inspirerande. Ta en titt på Kims webbplats och se vad hon har för utbud i sommar.
- Den andra som jag vill tipsa dig om är Veronica Gröntes Författarskola och som använder sig av Maketemetoden. Hon har en hel del spännade kurser som kan vara värda att spana in.
Så varför inte ta chansen att utveckla ditt skrivande i år!
Visst är det givande! Håller med helt och hållet och att det är tur att utbudet varierar från enstaka dagar via distans till heltidsstudier på plats. Så du gick två halvtidskurser vid Linné samtidigt med heltidsarbete … Det är ju precis vad jag har inbokat för hösten (eftersom jag har kammat av alla kurser Lund har att erbjuda ännu så länge). Tänk om det till och med är exakt samma? Mina är kreativt skrivande 3 och att skriva fantasylitteratur (fast jag tror den sistnämnda är ny för året). De verkar ha väldigt många intressanta distanskurser vid Linné. Jag har testat tre 7,5 hp tidigare och är mycket nöjd.
En rolig sak med kurserna, även de som är på distans, är att man behåller vännerna efter kursen. Att läsa varandras texter gör att man ser varandra på ett annat sätt, ödmjukare tror jag.
Håller helt med! Om det där med kurserna och det där med vännerna som jag fortfarande har kontakt med efter kurserna. Så himla givande och roligt.
Jag gick två C-kurser i Kreativt skrivande – den på Linnéuniversitetet och den på Luleå tekniska universitet. Den i Luleå var utan fysiska träffar och tyvärr så går den inte längre. Läraren där var helt suverän. Nu kan man ju tycka att det här är två kurser av samma sort och ja, till viss del faktiskt, men inte helt och hållet. Den i Luleå hade även en delkurs där marknadsföring för författare fanns med och det var anledningen till att jag ville vara kvar på den. För att inte hamna i någon konstig konflikt och misstanke om fusk så hade jag förstås olika texter som granskades på de olika universiteten. I Luleå fortsatte jag delvis att jobba på det manus jag hade påbörjat i Växjö och i Växjö skrev jag en helt ny text som blev en långnovell och mitt examensarbete där. Det var klart intressant att jobba med alla dessa texter samtidigt kan jag säga och jag är väldigt glad att det är över *ha ha*.
Jag läste också en kurs i sociala medier på distans i Växjö som var kanon. Över huvudtaget har universiteten många bra kurser som kan vara värda att kolla upp. Speciellt på distans om man inte bor i närheten och kan ägna mer tid än kvällar, helger och fritid 🙂