Orsak och verkan (eller snarare värk)
Just då, i morse, när jag vurpade med cykeln så såg jag faktiskt inte någon större mening till det hela. Nä, det kändes enbart dumt eftersom jag själv var orsaken till det.
Det som hände var att jag bromsade och det i sig är väl inte fel men jag har en frambroms som nyper till lite väl bra. Jag som är van vid min andra cykel (den har punka!) där bromsarna knappt tar blev helt klart överraskad.
Överraskad blev också mannen som stod där med sin hund och betraktade det hela, så också kvinnan i bilen som jag bromsat för. Medan de frågade mig flera gånger om jag var okej borstade jag av mig så gott jag kunde och försökte se så där oberörd ut som man gärna vill göra när man inser sin egen dumhet.
Sände en tacksam tanke till mitt beslut att ta en matlåda ur frysen i morse för tack vare den så minskade jag ner blåmärkena betydligt. Jag har nämligen otroligt lätt för att få blåmärken och väl där stannar de gärna kvar länge.
Men meningen och tanken då?
Jo, väl på jobbet med blod på knät fick jag leta upp förbandslådan på väggen och sätta på två plåster i en vacker blå färg. Som följd av det började vi under fikarasten att fundera på varför plåstret var blått, varför inte rött, grönt eller ofärgat? Det spekulerades i om orsaken var att de skulle vara så neutrala som möjligt, skulle efterlikna utryckningsfordonens sirener eller bara råkade få den färgen.
Men se där! Det finns en väl genomtänkt orsak till plåstrets färg faktiskt. Dessa plåster är framför allt avsedda för köks- och restaurangpersonal, helt enkelt folk som hanterar livsmedel. För att man lätt ska se ett plåster som ramlat av helt enkelt. Inte ens blåbär eller plommon har en riktigt blå färg medan ett grönt, rött eller hudfärgat skulle kunna ge en väldigt obehaglig upplevelse för den som hittar den i sin mat.
Visst är det väl underbart!
Att det finns en mening och tanke med det mesta. Sen kan jag förstås undra varför just vi som sitter på ett kontor har blå plåster i förbandslådan, men det finns säkert en bra förklaring till det.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad meningen med min vurpa var, förutom att jag måste justera bromsarna så att de inte tar fullt så effektivt. Man kan nog säga att det är konsekvensen och meningen av det hela antar jag.
Tillbaka till entreprenörsskapet
Det finns en mening med att jag snart avslutar min tid på Högskolan i Gävle och går tillbaka till mitt eget företag på heltid. Visst känns det osäkert, läskigt men också otroligt spännande.
Tänk, det där kände jag inte till. Tack för den upplysningen. Alltid lär man sig något nytt, det är härligt att utvecklas.
Hoppas du är bra i knät nu!
Kram Kim 😀
Tack Kim, visst är det härligt att få lära sig något nytt varje dag. Knät är mycket bättre tack och lov men benen fulla av blåmärken. De gör inte ont i alla fall så jag klagar inte. Kram tillbaks!
Och de ska inte bara vara blå, de måste dessutom fastna i metalldetektorn. Allt ska vara blått, livsmedelsblått, om man jobbar inom den sektorn (som jag gjorde till pensionen för en vecka sedan). Varje gång det är BRC-revision (vad är det??? Se nedan!) kör man de blå plåstren genom metalldetektorn och kollar så de fastnar. För vem vill hitta ett plåster i sin muffins?
ps till sina läsare:
BRC är typ ISO (det där med avvikelse-rapporter, du vet) och har du missat det också ska du absolut få fortsätta vara lyckligt ovetande. 🙂
Oj, fastna i metalldetektorn!? Blå plåster är alltså betydligt mer avancerade än jag hade en aning om. Och plötsligt blev den där frågan varför de finns på kontoret där jag arbetar. Hmmm … de enda vi har i form av livsmedel där är kaffemaskin och våra egna matlådor. Att ett plåster råkar hamna i en uppsats, avhandling eller rapport tror jag inte känns fullt lika otrevligt som i en muffins …
Tack Eva för att du berättade, känns som värdefull information att ta med sin in i nån skriven historia 😉
Vad bra att du behövde bara lite plåster. När det hänt mig, bröt jag både tummarna och var i gips i sex veckor! (För länge sedan nu.)
Intressant om färgen på plåster. ”Neutral” som ett färgkoncept är en laddad pistol. Tänk hur ofta du har sett neutralt plaster som inte är beige eller rosa. Och hur många människor du vet som inte är beige eller rosa i hudton!
Fasiken, sex veckor med gips låter så himla onödigt.
Först så trodde vi att den blåa färgen var för att inte någon skulle hamna i den där diskussionen om hudfärg men så var det precis tvärtom – att det inte skulle smälta in på något sätt alls. Tänk att man lär sig något varje dag …
Tur att det gick bra! Inte ofarligt att cykla. Min man som cyklar varje dag har varit med om en del incidenter.
Lycka till med företaget! Spännande!
Tack, ja jag har redan ont i ryggen och äter smärtstillande för det så det här fick hänga med på köpet liksom. Det som retar mig är väl att det inte var första gången som jag vurpade med just den här cykeln. Har fortfarande ärr från förra gången. Så konsekvensen av dagens upplevelse är nog att jag måste fixa den där frambromsen.
Oj, det kunde gått betydligt värre.
Tack för info om blå plåster. Man lär sig något nytt varje dag. 🙂
Håhå! Du ska alltså satsa på företaget igen! Vad roligt och spännande. Lycka till bästa Anna! Jag vill gärna veta mer.
Kram och trevlig sommar!
Tack Anna, jag lovar att hålla dig (och alla andra) uppdaterade. Kram och en härlig sommar till dig också.