Jag älskar att resa. Korta eller långa resor spelar ingen roll. Bara det där att resa och ta in nya intryck ger mig så mycket inspiration. Och även om resan jag gjort de senaste dagarna var på grund av en begravning så var det ändå inte utan intryck.
Det som är skillnaden är väl möjligtvis att en begravning tar mycket mer krafter än man kanske är medveten om innan. Jag var ganska slut och så även min bror och svägerska. Då hade vi sju timmars resa bakom oss från dagen innan och fem timmars resa framför oss. alla tre kände oss ganska tomma när vi äntligen till slut kunde lägga ner huvudet på varsin kudde.
När vi skulle passera Mariefred bestämde vi oss för att äta middag. Alla tre var fortfarande klädda i de kläder vi haft på begravningen när vi klev in på pizzeria Valentino. Jag tror vi väckte en viss uppmärksamhet. När min svägerska betalade fick hon frågan om vi var från stan. Tre fin- och svartklädda personer gav tydligen intryck.
Alla tre kände sig ganska tomma när vi äntligen till slut kunde lägga ner huvudet på varsin kudde.
Några positiva saker har jag dock kommit fram till under bilresan och det är två platser som jag snart tänker besöka. Kanske till och med på samma resa, men inte nödvändigtvis. En plats är sommarhuset i Oskarshamn som ska öppnas för säsongen. Något som en bror och jag brukar göra tillsammans vid Kristihimmelfärd. Men i år blir det kanske bara jag och förhoppningsvis min sambo.
Den andra platsen jag vill besöka är Visingsö. Varje gång jag passerar Gränna blir jag påmind om att jag vill åka dit men sen faller det i glömska. Den här gången hoppas jag att det inte blir så och därför har jag börjat titta i kalendern för att planera. För mig är det inte nödvändigt att åka på sommaren, jag kan lika gärna åka i maj eller september.
Det finns så många ställen i Sverige som jag så gärna vill besöka så jag tror att mitt fokus för resande i år kommer att hålla sig här. I Sverige och ja, sen har vi ju det där bröllopet i Indien någon gång i november/december. Men det blir ett undantag. Ett mycket spännande undantag som jag verkligen hoppas blir av.
Har du läst ”Delhis vackraste händer” förresten? En bok av Mikael Bergstrand. Och jag kan säga att han har varit i Indien och han har tagit intryck. Jag var där i fem dagar för 1,5 år sedan och det var helt underbart att få känns igen sig i boken. Längtar tillbaka på något konstigt sätt.
Annars blir som sagt mitt fokus på Sverige i år – korta resor med många intryck. Tror att jag får göra en lista som jag sen kan börja beta av, stryka efterhand som det genomförs.
Vart skulle du vilja åka?
Tänker jämt att jag måste besöka ruinen som står vid Gränna, när jag åker förbi. Vore kanske kul för ungarna. Annars är livet en enda lång resa. Life is work in progress brukar jag tänka.
Gränna, eller rättare sagt Visingsö står på min lista över sommartripp 😉 Ska vi ses där?
Ja just det, ruinen kanske är kul för ungarna att klättra i men ännu bättre är att ta vägen som går nedanför genom Gränna. Där kan ni stanna på något fint lite kafé och sen ska ni förstås hitta en polkagrisfabrik och se när de gör polkagrisar. Där har jag alltid stannat med mina ungar när jag passerat. Alltid lika uppskattat 🙂
Jag tycker om att upptäcka där jag står och där jag är. Se nya världar utan att flytta mig för mycket, allt för snabbt. Men jag vill resa med cykel, på cykel, neråt i Sverige och vidare ut i Europa.
Så bra inställning. Vi har så bråttom iväg ibland att vi missar det som finns runt omkring oss. Jag kan älska att bara sitta på en buss ner på stan och iaktta det som sker på vägen, i bussen och utanför.
Många gånger kan jag föredra att resa på det sättet som tar lite längre tid, bara för att förstå hur långt jag tagit mig. Cykel 🙂 kul tanke.
Håller med, resor är underbart! Jag brukar resa för att få se saker (muséer, pyramider, slott, öar och ödemark) men det jag minns från resorna är de människor och djur jag träffat. Konstigt att man behöver resa bort för att träffa dem? Men så är det. Kan bero på att man då beter sig på ett annat sätt och bildar andra kontakter.
Helst vilja åka … det är svårt på gränsen till omöjligt! Längtar till allt från Ängelholm och Ven (som är nästgårds) via London till Hawaii. Och till resten av världen.
Underbara resemål! Visst är det så att de mest bestående minnena är människor man träffar. Kanske måste man resa bort för att ta sig tid att träffa dem.
Jag vet hur det är att vara med på en begravning. Tyvärr har det varit lite för många den senaste tiden – en vännina till min fru som gick bort i våras, min gamla skolkompis som dog oväntat in november och nu har frun och familjen nyligen begravd hennes pappa. Det tar mycket och man kommer att tänker mer på hur skör livet är och hur kort den tid man själv (kanske) har kvar. Bra att tänka på resor. Jag hoppas fortfarande att besöka Afrika i år – men när?
Håller med om att man får sig en tankeställare om sin egen dödlighet. Se till att göra den där resan till Afrika! Du vet aldrig var du är i morgon så lev idag.
Åh, Afrika skulle jag också vilja besöka. Ja, när folk dör så får man sig en tankeställare.