Som ett brev på posten

Jag saknar att få brev

Det är knappt man kommer ihåg hur det var när det kom riktiga handskrivna brev i brevlådan. När jag röjde för min flytt i våras hittade jag gamla brev både från min brevkompis som jag hade under grundskolan men också brev som aldrig skickades.

Jag ska erkänna att jag var en riktigt dålig brevvän. Hon väntade och väntade på att få svar från mig och ändå, blev jag ju själv så himla glad när de kom från henne så jag skäms fortfarande.

Brev från förr

I min ägo har jag gamla brev som min pappas fastrar skrev och de är helt underbara. De berättar om livet, vardagen, förkylningar och äpplen som ska plockas och kokas. Många gånger skrevs breven under flera dagar. Som om man ville passa på att få med så mycket som möjligt innan det gick iväg.

Det som aldrig blev skrivet

Det finns så många brev som aldrig blev skrivna. Till vänner som inte längre finns eller för den delen vänner som finns och som skulle behöva få ett sånt där riktigt brev. För att inte tala om mig själv. På nyårsafton skrev jag ett brev till mig själv om året som har gått, eller rättare sagt som om det hade gått. Det kommer jag att posta till mig själv i december. Och sanningen är den att jag faktiskt inte längre minns vad jag skrev så det kommer att bli spännande att läsa och se om något av det stämmer.

Vem tycker du är värd att få ett brev från dig?

Den frågan tycker jag att du ska ta och fundera lite på medan du kollar in veckans skrivutmaning.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

 

By continuing to use the site, you agree to the use of cookies. more information

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close